.

jag lurar mig själv hela tiden men jag har börjat förutspå när det ska hända och lyckas att mildra konsekvenserna. det känns bra. Det gör också att jag lyckas förändra mig till det bättre vilket var meningen med detta året. Jag vet bara inte hur man ska lösa det när man åker dit igen, när man trampar i klaveret borde det egentligen bli minus på min förändringsskala. Sådant löser vi senare. Nu ska jag fokusera framåt istället.

och skratta det i ansiktet

Dagen har gett mig mycket, men mest värk i mina ben. Jag försov mig i morses och hann inte med att dricka mitt morgonkaffe innan jag cyklade till jobbet vilket resulterade i att jag var otroligt lik en sömngångare den första timmen på jobbet. Men två av de mest godaste koppar kaffe jag någonsin druckit senare så var jag återigen på och kunde fråga om senap eller ketchup på mitt vanliga trevliga sätt. Och det var en lite ovanlig dag på jobbet idag för ur tomma intet kom 20 belgiska scouter och skulle handla mat och det blev smått kaos. Jag hade gärna velat snacka lite och föröska på min knaggliga franska, speciellt men av tjejerna i gruppen, för man gör inte världens snyggaste intryck när man fårgar om de vill ha salt eller krydda på pommesfritesen, dessutom så var de från den tyska delen av detta lilla land och jag kan inte ett ord tyska. Trevligt var det för sedan gick resten av kvällen fort och jag kunde åka hem.

Nu sitter man här och har precis vart i duschen och är återigen fräsh när det slår mig att jag drömmer mig bort. Och mina tankar går till en person som är långt bort och jag undrar hur hon har det och vad hon gör. Om det är varmt och kallt och om hon har tråkigt. Vad hon har gjort idag och vad hon kommer göra imorgon och när hon kommer hem kommer hon då ha tid till mig? Vill hon ens det? Jag vet inte, men det är tankar som rusar i mitt huvud. ordet om är min bästa vän i dessa lägen.

Imorgon, jag måste redan nu skriva om imorogn, bjuder på väldans mycket och jag är riktigt pepp för morgondagens äventyr. Först ska jag baka en bröllopstårta! Shit vilken prestationsångest det ger, men det går bra, det gör det alltid. Efter det så beger jag mig till Siba för att fixa ngt snyggt att ha på mig (en jacka) och sedan bär det iväg till grebbestad med ingen mindre än jennpa! Jag är så pepp så det finns inte och det ska bli skönt att komma ut lite, träffa folk och förhoppningsvis mysa lite i solnedgången. Det är vad jag ser fram emot mest.

Jag ville också säga att för er kännedom så hade jag en igelkott i mitt badrum förut och jag blev vättskrämd när jag skulle sätta på vatten och den gick mellan benen på mig. Jag fick shasa ut den och stänga ytterdörren sedan var jag lugn. Men hur normal tycks man vara när man säger att man hade en igelkott i sitt badrum. Ja hej, dårhuset nästa! Men jag ljuger inte ifall du trodde det.

låt mig distraheras av dig lite till