desde el cielo..

igår så fick man släppa det mesta och fookusera på sådant man oftast inte fokuserar på. Det känndes oerhört konstigt, men lättande och så jävla skönt att veta att oavsett vad så är man liksom inte ensam, och det är i andra man själv blir stark.

men det finns ingen tvekan om att sitta ute på balkongen, dela på en flaska vodka och njuta i varandras sällskap är något som underskattas och borde göras oftare

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0