.

Nu kunde jag äntligen kryssa för den sista dagen, den sista luckan! Nu är det äntligen lördag och nu åker jag. Okej, det är en natts sömn och en sjuhelsikes massa hejdåande som ska göras innan jag halv sex sätter mig i bilen ner till flygplatsen. Men officiellt är det nu lördag och för mig känns det fantastiskt. Fast jag är så nervös att det har gått förbi maggropen och ända ner till lilltårna nu.

Malmöresan var hur bar som helst och riktigt trevlig. Mer skriver jag inte för ingen orkar läsa en lång utläggning om vilken väg vi tog, vad vi åt eller vad vi köpte. Jag hade trevligt i vilket fall och Malmö är en stad som jag mycket väl skulle kunna flytta till. Fast sjuhelsikes vad motorvägar suger...

Fredagen har jag vart en bra dag. Hektiskt om inte annat så har jag både hunnit med att klippa mig, betala av skulder och lämna böcker men framförallt så har jag haft tid med att fika med underbara människor hemma hos Fanny i Nossebro. Och vad kvinnan kan baka. 4 olika kakor/tårtor och jag kan lugnt säga att himmelriket var nära. Jag njöt i stora drag. En trevlig kväll, om än sen.

För jag hade nog gärna spenderat min sista kväll med familjen kanske, men i och för sig, de har haft sin tid på att umgås med mig och det är en dag imorgon också. Jag kommer hälsa på morfar imorgon innan jag åker och dessutom så ska jag faktiskt in till stan och hämta cykeln tidigt tidigt imorgon. Okej, jag borde sova först. Vilket jag ska göra nu hade jag tänkt. Min sista kväll i min egna säng och det känns ju både bra och dåligt. Snälla du låt tiden gå fort så jag kan bli den där barcelonabon någongång.

Snart ska jag upp för att åka till malmö, där blir det shopping på hög nivå!
men vi ska även hinna med en sväng till ullared och köpa allt som inte är haute couture och fancy pants. Men det är väl trevligt ändå. Dessutom kommer man träffa sin kusin och lilla ida i Malmö och vad är inte mer trevligt. Dessutom ska ju dagen spenderas med favoriten.

Jag kommer ha en fantastisk torsdag så dags att sova snart då
efter project runway och heidi!

Snart bär det iväg.. till Malmö! Sist jag var i Malmö var i april och det var dop och en massa trevligheter. Men nu ska jag dit med ingen mindre än Jennpa och vi vet inte vad man gör i Malmö. Är det någon som har ett bra förslag på avd man kan göra?

Vi ska dit på torsdag, det vill säga om sisådär 2 dagar, det är trevligt måste jag säga och trevligare blir det att man snart ska åka iväg, fast längre bort då. Bestämde mig idag att jag ska färga håret nu. Mörkbrunt/svart blev färgen och jag tror det passar. Måste se lite cool ut nu när jag ska flytta iväg och så tänkte jag, men det är inte anledningen utan det är för att idag så märkte jag att jag hade gråa hår! Ni läste rätt, killen på 19 bast hade en strimma grått hår precis brevid örat och jag fick det bekräftat. Stress ger en sjuka symptom och om jag bodde i USA skulle jag ha stämt folkuniversitetet, that's it.

Idag så var det jobb och häng med jennpa som gällde. sjukt trevligt och jag måste promota för fem myror är fler än fyra elefanter. Inte mycket som slår det programmet. Otroligt pedagogiskt ch underhållande utan att det blir överdrivet. Mycket mycket bra avslut på en långtråkig måndag.

Imorgon är jag ledig från jobbet och då blir det att packa. Packa det mesta faktiskt. Men inte allt. Sedan ska jag ta en sväng förbi trollhättan på cykeln är tänk och lämna tillbaka min bok till skolan och tjattra lite med lärarna och de nya treorna :-) Ska tjata om certificatet också. Det är lite dålig stil tycker jag, vi gjorde det trots allt i maj och nu är det augusti. så lång tid tar det inte att rätta tre delar! Jag vill få reda på det nu, innan jag åker liksom. Och det hela gör mig nervös liksom, jag mådde rätt dåligt på grund av dethär provet från början och nu när man inte evt om det gick bra eller inte så får det mig att må ännu sämre. Så skäms på er!

Nu ska lilla Magnus snart ta och lägga sig, efter att han snackat klart med underbara folk man inte får träffa på länge och kommer sakna väldigt mycket. Dessutom är det en dag imorgon också.

Jag vill göra reklam för Polly - hazelnut and coconut. Det fick mig att njuta ordentligt. riktigt gott godis! Så köp och ät, se glad ut och mys.

shit, det är fem dagar kvar nu ju. Jag är så fett nervös att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Allt eller inget kan gå fel och det kan bli den bästa och sämsta tiden i mitt liv. Det är just det med ovissheten som är problemet. Att bege sig på okänd mark och utan att evta sina förutsättningar, ja det är konstigt.

Nu börjar nervositeten komma krypande och jag har börjat att släppa livet här hemma. Det började igår med hejdåhänget och sen så går det gradvis. Jag vet att jag inte kan vara fast här hemma liksom och det finns inget jag kan eller vill göra åt det, men det påverkar mig ändå. Fortfarande ett tag till.

Imorgon så börjar sista veckan i Sverige och den börjas med att jobba 4 timmar till. men jag har redan fått  löneförhöjning idag. Jag och mammsen var på bilbingo och morsan vann inget mindre än 10 000 och 3 av dme fick jag bara sådär. Det var trevligt för jag behöver pengarna sen.

Men veckan bjuder på mer än bara jobb. Jag ska till Malmö på torsdag, fika på onsdag och fredag, packa på tisdag och lördag och vara allmänt sentimental emellanåt. Det känns konstigt och bra på samma gång. Och det kommer kännas bra när jag väl kommer ner och inte kan göra ett skit åt vad som händer någon annanstans utan bara tänka på mig och mitt välbefinnande.

 Ingenting som vi gör är tabu, inget stoppar oss nu

Detta kommer bli ett inlägg i nostalgins fotspår. För nu är det bara en vecka kvar innan jag åker och då har jag inte tid att vara nostalgisk det får bli nu.

Hur fort har den här sommaren inte gått då? Och fasiken vad man kommer minnas sin första sommar i frihet. Med dåliga och bra minnen såklart.  Men det har vart en fantastisk sommar, det har det verkligen.

Skriver mitt i natten efter en kväll som var mer än helt okej. Var för trött för att hämta energin att skapa en hejdundrandes fest men skönt häng blev det i vilket fall och mysigt om inte annat. Sanning och Konsekvens är en lek som man leker alldeles för lite i mitt stycke och det är skönt att den faktiskt har uppgraderat sig lite. Kul är det i vilket fall. Jag vet också att jag inte kann poppa popcorn så bra, men detta berodde på att jag är så pratglad och glömde av tiden. Men det gjorde inte så mycket. Jag ska vara ärlig; det gjorde ingenting.

Trevligt var det att få träffa folk man kommer sakna en sista (?) gång innan man flyttar. Det är nu 6 dagar kvar och det går ju så himlans fort.  Jag kan knappt förstå det själv att jag är där nu. Men med den här sommaren i bagaget är jag redo för det mesta. Jag kommer sakna den, minnas den med glädje iaf. Allt från studenten till mys i soffan, det har lika stor betydelse för det har alla vart en del av att skapa en ganska så perfekt sommar.

Fan va jag kommer sakna saker. Jag kommer sakna personer och händelser. Bara det att inte vara med på Lusseröjjet iår känns som en miss av mig. Men jag ska vara med på vänersnäslägret nästa år. en veckas semester från spanien, det kan jag unna mig och speciellt när det är med människor som är helt fantastiska. För om jag ska vara ärlig så är de flesta UNFarna mer än fantastiska, de är hopplöst goa. Okej, nu vet jag att det inte är UNF som gör det, men jag har lärt känan dessa fantastiska personer genom UNF och det ska man i alla fall vara tacksam över.

Jag är tacksam för så mycket. Men jag är tacksam över att jag är mig själv och att jag har vågat vara det denhär sommaren och kunnat våga fatta mina egna beslut. Det har inte handlat om att behaga någon annan utan jag har gjort det jag vill och det jag kunnat.

Detta är mitt hejdå till folket och på återseende. När jag kommer tillbaka så är det en ny tid och flrhoppningsvis en ny Magnus. I det avseendet att jag har så mycket mer i ryggsäcken än jag hade innan. Jag kanske inte har sagt det eller visat det men jag vill att ni ska veta att jag kommer sakna er, varenda en av er som kan relatera till mig, och även ni som inte kan det. Jag har gett er plats i mitt hjärta och där stannar ni kvar!

Vad är det du gör med mig?

Jag bara sitter och är förundrad. För det finns inte tid just nu. Och inte är det lättare när det blir såhär precis när det inte känns längre, när jag känner mig hel. Så kommer du och får mig att fundera igen. Men jag är inte så naiv, så enkelt är det. Jag må vara barnslig och blåögd i många avseenden men jag har lovat mig själv att jag ska bli till det bättre. Och jag är bättre när du inte är med i min värld. Så enkelt är det, jag mår så mycket bättre och denhär sommaren har jag mått riktigt bra. Det har vart ganska fantastiskt egentligen och så kommer det bara och blir fel. Med en vecka kvar innan jag åker så finns det inget jag kan göra ändå. Men vad vill du? Kan du vara snäll och svara på det? Vad är meningen med det du gör? För jag tror inte att du vill få mig att må mindre bra avsiktligt?

Nu ska jag iväg och fika och sedan blir det att jobba, och ikväll har jag bara 8 timmar kvar! Det är kärlek på hög nivå!

Okej... nu jobbar jag bara 12 timmar till i helveteskisoken med satans avkomma som arbetskamrat. Idag har det inte gått bra och jag märker inte hur frustrerad jag är förrän det är försent. Men nu är det fredag, måndag och onsdag kvar, sedan behöver jag inte fråga om senap eller ketchup på ett jädra långt tag.

Sedan kanske jag och jennie ska på Mamma Mia the musical på torsdag :-)

Alltså, Google är nog det bästa som finns
och nu har jag en bra länk som jag ska dyrka under september månad
Köttfri September kan börja nu^^ jag är redo

Idag ska det hända mycket
så mycket att jag nästan var tvungen att göra en lista

• Äta en god frukost
• Träna
• Fika med Elise
• Kalas för morfar
• Övertala Jennie
• Beställa biljetter till Mamma Mia
• Äta ostkaka
• Packa ner mina elefanter

Det är det i mitten som jag verkligen inte får glömma, det är av yttersta vikt. Jag ska se den, så enkelt är det.
Vad gör dig på gott humör då? för mig så har jag precis lärt mig att på fullo uppskatta Maria  Möller

Det finns mycket som jag lovar och som tyvärr jag aldrig håller. Men detta är något som jag faktiskt måste hålla, annars så skadar jag mig själv allvarligt.

Det kvittar hur ofta jag ser den, eller lyssnar på soundtracket, men Mamma Mia filmen ger mig ett så stort leende på läpparna att det inte finns. Jag har planerat att se den en tredje gång på bio, så fort jag hittar en stackare som inte har sett den (mamma typ). Men jag vill verkligen se Musikalen, helst på engelska, men nu går den på Svenska i Göteborg och jag vill verkligen åka, trots det dyra biljettpriset så tror jag det är värt varenda krona.

jag ska bli vegetarian! Detta för det är det bästa att göra, mycket miljövänligare och faktiskt godare i vissa fall. jag ska ge det en chans i vilket fall. En månad med start från den 1a september.

Jag har inte så mycket att skriva längre. Det händer inte så mycket i mitt liv direkt... men vi löser det, jag får bli intressant om en stund. Det är varmt i Spanien nu och det kommer vara varmt ett bra tag. Det gör mig glad för jag vill ha sommar^^

säg grattis jag har namnsdag idag^^

Dagen ska börja snart och jag ska iväg till mitt kära arbete. Näst sista veckan har börjat nu och det är fanemej det bästa i hela världen. Jag hatar mitt jobb lite smått och vill spy på skiten just nu.
Så tack och lov att det finns ett slut på det hela och att jag inte har hela hösten framför mig. Fast det är inte bara jobbet, utan det är så mycket annat också.

---

Och våra kunder är inte de mest smarta heller
Här kommer lite grejer som jag kan irritera mig på.

Vill du ha senap eller ketchup?
- Ja

Vill du ha salt eller krydda?
- ja men inte krydda

Vill du ha sallad, dressing och lök?
- Jag vill ha allt utom gurka

Vad kostar en korv med bröd?
- 15 som den gjorde igår med

Jag vill ha en glass!

Vad har du för godis?

Jag vet inte vad jag vill ha men jag vet att jag vill ha något

---

Men jag ska inte klaga direkt... det är pengar ju :-)
snart ska jag iväg och först ska magnus stilla sina tvångstankar och hoppa in i duschen. Sen blir det att stänga sitt gymkort och äta lunch, kanske ta en fika tillochmed. Jag får se vad jag gör med andra ord... men att sitta hemma det vill jag inte, inte när det finns så mycket annat att göra. Och nu har Mirsa kommit hem från en och en halv månad i Bosnien, det var trevligt tyckte jag. Skönt att ha lite folk man kan prata med. den en och en halva veckan man har kvar hemma.

Men visst kommer ni sakna mig? *desperat förhoppning*

Det finns en mening med allt. Det måste det finnas. Det måste finnas en anledning till att jag är så nervös att jag knappt kan tänka klart? Det här med Spanien, det är inte så farligt egentligen, men det är bara det att med 13 dagar kvar så är det mycket som behöver smältas. Jag trodde jag skulle ha en hel sommar på mig, men tiden rann iväg. Så jag står här och med världens chock och smärre panikattack knackandes på dörren.

Jag har inte ens fattat att jag ska säga hej då till folk. Jag vet inte vad folk tycker. Och med folk menar jag väl alla där hemma som på ett eller annat sätt har en koppling till mig, och jag bryr mig väl mer om dem som jag känner mig nära till. Men vad tycker dem egentligen, det vet jag inte? Jag har liksom inte ens brytt mig förrän nu när jag själv har fattat att jag verkligen lämnar allt det andra bakom mig och ger mig ut i vida världen. I och för sig är det bra att den overkliga känslan blir verklighet nu och inte på planet ner, för nu har jag lite tid att rätta till och ordna till det mesta som behöver antingen rättas till eller ordnas innan jag åker.

Jag är skitnervös i vilket fall, för just nu så är jag orolig. Jag vet inte om jag kommer trivas om jag gillar det, vilka klassen och om jag hittar till skolan. Nu vet jag hur det kändes att börja ettan. Utan att veta ett skit. Man bara gick (bakom mamma) till skolan och fick träffa alla nya människor. Människor som i och för sig har hängt med i 13 år. Nu är det samma sak fast utan mammsen.. jag vet inte om jag kommer klara det alls. Jag är nervös, vem har ett bra knep på att lugna ner sig?

Jag ska på riktigt säga hejdå till mina vänner nu i veckan, och med hej-dåfesten på lördag är det klart. (alla är välkommna om de vill) Sedan så är det bye-bye work och sista veckan är tillägnad familjen.

Men nu är det verkligen nervöst, så många frågor och så lite tid. Ta tillvara på alla stunder du kan nu Magnus. Och om det inte funkade nu finns det en dag imorgon också, eller som jag ser det en dag om ett år. Jag har alla möjligheter i världen, det är inget avslut det är en början och farväl är ej för alltid!

Kommer ni ihåg min adress nu?

idag ska jag jobba. Börjar 12:00 och slutar (förhoppningsvis) 21:00, det är vad som står på schemat i vilket fall. Om det stämmer eller inte vet jag inte men jag antar att jag får sluta tidigare idag. Åter igen är det mulet och grått och sommarkänslan från igår är som bortblåst (bokstavligt talat).

Gårdagen var i vilket fall mycket trevlig. Morfar hade sitt 85 års kalas och det var en trevlig tillställning, inte för mycket folk och inte för mycket tjafs, god mat, goda tårtor och mycket skratt och glädje. Det kändes som att morfar behövde det. Det var hans dag och när man är 85 ja då får man göra vad man vill tycker jag. Och finklädd, det var jag. Kavaj och skjorta men ingen slips, för det vet jag inte hur man knyter en. Jag blev bara frusterad liksom och då blev jag arg och gav upp. Men jag var snygg ändå (som alltid kan tyckas)

Kvällen spenderades med Jennie och det var sista lördagen som vi kunde umgås och ha dreamteamtid. Blir inte så mycket kvar av det nu längre. Tiden går förbannat fort. Men vi hade roligt och kollade Bring it on, chicflicks som inte har världens standard men som är ganska okej att titta på. Popcorn blev det också och sedan även ett antal flumstunder, som det alltod blir när det kommer till oss. Det är skönt att ha vänner som jennie :-)

Snart åker jag och jag börjar bli nervös nu. Men det ordnar sig :-)
Mi espanol es bastante bien en facto!

så snyggt! Jag har äntligen fått ett par glasögon som jag trivs ordentligt i. Ska väl vänja mig lite till, men annars så är de hur bra som helst. (bild kommer)

Dessutom så har jag införskaffat, med tanke på att jag ska till spanien och så, ett par solglasögon! Jag känner mig sjukt ball i dem att det är sinnessjukt. Okej, jag överreagerar kanske lite men i vilket fall så är jag nöjd.

Nu är det 5årskalas som gäller för hela slanten och vi får se vad som händer där. Bloggar om händelsen när jag kommer hem.

---

Kalaset gick sjukt bra! Jag hade det trevligt även om jag kom 2 timmar för tidigt. Men det gav mig lite quality med mina underbara syskonbarn, som jag träffar alldeles för lite. Men Nathalie och Gabriel är bara för söta och jag har så roligt. Idag hann vi leka tjuv och polis, inte nudda golv och "hur länge kan magnus vara fast i en tygtunnel?" Den sistnämnda kankse inte var det mest roliga jag har gjort.

Kalaset började 6 och då var det full fart med presentöppning och mingel, men jag måste erkänna att jag kände mig en aning missanpassad. Jag har ju inte världens koll på resten av syrrornas släktingar och bekanta och defentivt inte Fredriks föräldrar som jag träffade för andra gången på 5 år. Hur mycket jag än tycker om min syster så ja, jag var inte riktigt bekväm liksom. Men jag bet ihop, lekte med ungarna och pratade med allihop.

På tal om kalas är det morfaderns 85 års kalas imorgon och jag funderar på om jag kanske ska överaska och hålla ett litet tal. Det hade jag tyckt vart trevligt, men en aning pretangöst och sliskigt från hans 19åriga barnbarn eller det kanske är urgulligt och rörande? Vad tycker du kära läsare?  Jag får fundera en stund till

---

Nu har jag ett rum i Barcelona! Från och med den 31a september till den 20e december, så gott om tid att lösa problemet med en egen lägenhet.  Det känns fantastiskt just nu! Riktigt riktigt bra och jag är lycklig. Ler hela tiden. Och det av många anledningar men mest för att allt bara har ordnat sig.

så kolla in →  http://www.qdq.com/contenidos/calfoto/index.aspx?lang=es&donde=BARCELONA och skriv in "la granja" så ser ni vart jag bor :-)

och skicka gärna ett kort!

idag ska jag jobba, se glad ut och bara tänka positivt. För dagarna är räknade och jag behöver inte lägga energi på att vara tråkig trött och kinkig. Jag är alldeles för bitter för mitt eget bästa. Och Lucifer ligger hos mig nu och myser och jag har städat, jag har tillochmed ätit frukost, så det finns inget som kan stoppa mig idag!

Vi får se vad som händer mer senare idag, men just nu börjar jag gå mot toppen!

As always when it comes to me. I have to overanalyze things to the point when nothing's the same and I can't believe what's right or wrong or even what i thought in the first place. Today was such a day when I have overanalyzed most everything. Not just the situation I'm in, but why, what for and how come I've ended up like this...
and it all started with the f*cking computer...

Jag har en kompis, en mycket mycket ideell kompis, som heter Marina Nilsson och bor i värmland. Hon har vart med om en mycket speciell sak, och jag tyckte att hon borde nämnas och bli lite känd. för det finns krut i den jäntan sörru. jajemen kolla bara -> http://nwt.se/ArticlePages/200808/12/20080812230503_793/20080812230503_793.dbp.asp

Dagen har vart ganska händelserik om jag får säga det själv. För idag har jag vart skitduktig och flyttstädat, flyttpackat och flyttordnat allt som går. Alla mina saker är i små lådor och ska bäras ner till källarn, det som ska göras är att packa alla kläder sen när jag flyttar och sen också att se till att dator och diverse grejer är med i handbagaget, sjukförsäkringskort, pass, pengar med mera. Fast jag kommer nog sakna Sverige lite...

Datan är fixad nu men minus allt bra som fanns i den, filmer, spel med mera, och bilderna från studenten! Men som tur är så finns det på bilddagboken och facebook så man kan njuta lite till och sedan såklart så var det bara musik och filmer, sådant kan man demenslåna igen.

Nu ska jag snart sova i vilket fall, för jag behöver lite sömn och jag ska ju upp todogt imorgon, och jobba! jippie vad mitt liv är underbart

puss på dig i vilket fall du som har ett mer underbart liv än mig

Så är man där igen, eller nästan i vilket fall

Jag har fått virus på min dator och det verkar inte vara det bästa. Så jag ska prata med teknikmorbror imorgon och om det inte löser sig blir det reperation som gäller. Men jag vill ha med mig den till det nya landet så det suger ju fett. Tyck synd om mig!

Jag har jobbat idag och har inte så mycket mer att skriva. förutom att idag fyller lillasyster 16 år och ska snart börja gymnasiet. Jag har börjat hitta mig själv och faktiskt helt och hållet bestämt mig att jag ska komma till sverige över julhelgen. Och grattis såklart till min äldsta vän. Emma Weyhing har förlovat sig och det tycker jag bara var super. Hon och Martin är ett bra par och ett par som kommer hålla länge. Nu bor dem inte med varandra och inte ens i samma stad och då är det skönt att veta att båda är villiga att satsa på varandra! Grattis

Så var man där igen, fundersam över hur framtiden ska te sig och varför det hela tiden ändras. Tänk om det hade vart så att jag hade kunnat vara stabil någon gång, men det verkar inte gå det heller. I och för sig, detta året som har gått. Herre min jesus vad som har h'änt och jag förstår inte hur jag blev så beroende när man kan titta att det var dömt att misslyckas från början. Jag vet ju det, det funkar aldrig. Eller inte så ofta i vilket fall. Jag fuckade upp i början av året och det blev som det blev, jag vet det nu när man sett vad man gick miste om och vad man fick istället, men det har bara gjort mig rikare och mer visare. Just nu lever jag ett liv som jag har format av egna val och handlingar till mesta delen. Om det är jag som är vinnaren eller förloraren just nu, det återstår att se. Men jag vet att det inte är jag som kan förutspå vad som kommer att hända och vilka val jag ska göra, det är upp till mig att se till att välja och satsa rätt.

It's simple and it's plain, why should I complain?

Vad ska jag skriva då? Om jag bara hade vetat det så hade det vart så himlans mycket enklare. men det är svårt att få ner allt man vill med ord man inte hittar. Det är som att beskriva himlen och det enda ord man kommer på är stor. Det räcker inte för himlen är så mycket mer än stor, stor är litet i jämförelse och så känner jag idag med det jag vill skriva. Orden som jag skriver är för små för mina tankar.

Idag är jag trött (vilket har sina ganska så säkra anledningar) och samtidigt är jag pigg. Jag har en energi som kan få mig att explodera. För jag är så laddad nu, och glad och förväntansfull. Det är som att jag är ett fulladdat batteri som bara vill användas. Jag mår bra. Jag känner mig som jag borde göra men som jag inte har gjort på väldigt länge. Så som Magnus känner sig nu, det är så Magnus ska vara, när han är i sitt rätta element och är som mest bekväm.

Helgen har varit bra, mysig, och väldigt trevlig. Det har inte hänt så mycket kanske, men tillräckligt för att det ska räknas. jag vet inte riktigt vad som har hänt och hur jag ställer mig till det i framtiden, men just nu så är det bra. Jag är glad över helgen. Och jag har återigen sett Mamma Mia. Och som Anna sa, så kan man inte sluta le efter filmen, man blir helt enkelt så lycklig. Oavsett om du ser den med din mamma, flickvän, kompis på en dejt eller för att du inte har något att göra så gör inte filmen dig besviken. Den träffar alla punkter i magen som gör att det bubblar och du blir varm och euforisk och slutar med att du bara ler. Och jag ler kanske i alla fall. Kankse jag ler när jag kommer tillbaka också?

Jag har också fixat nya glasögon, som kommer om en vecka ungefär, men det är inte det roliga och mest häpnandsväckande. om det nu kan klassas som det, men jag har skaffat ett par solglasögon! Slipade solglasögon då, som jag kan ha och se själväsker och snygg ut samtidigt som jag ser bra i dem. Och mina nya "riktiga" glasögon är av märket Calvin Klein och ja det var en snygg båge, jag hoppas du får se dem på nån gång.

Men det får bli snart det, för jag åker nämligen (trumvirvel) om tre freaking veckor. Idag, om tre veckor/21 dagar/524 timmar så är jag i Göteborg. Säve flygplats närmare bestämt och ska precis ta de första officiella stegen i mitt nya liv. Jag har ju redan tagi dem innoficieltl när jag bestämde mig för vad jag skulle göra. Men där på flygplatsen kommer det vara hej då till det som var mitt liv, och jag ska börja det som ska bli mitt liv. Det kommer bli en upplevesle som jag redan nu bävar för eftersom att jag får lite av en klump i magen. Jag tror jag kommer att trivas och jag tror att jag kommer älska det men "hej då delen" tror jag kommer bli jobbig. Herre Gud den har redan börjat bli jobbig ju. Bitterljuv. Idag var jag på kalas i Lygnared och det var trevligt. En okej lördag åtminstone om jag får säga det själv. Men konstigt att veta att det är sista gången som jag kommer vara däruppe och träffa Cecilia och resten på nästan ett år. De kommer när morfar fyller år, men sen efter det, så är det hej då... men som någon en gång sa, så är det inte för evigt.  

Jag kommer att dö av stress, that's it. jag har en så massa saker att göra idag men endå sitter jag framför datan. Men jag ska ta mig i kragen nu, ta en dusch, cykla till lägenheten och sedan mot stan. Jag ska. till allas överaskning, jobba idag också. 13-19/20, men jag börjar hata mitt jobb... lite smått sådär så är det ganska tråkigt. Det är tur att man kan se fram emot saker som att Anna ska komma över idag, det är helg och 3 veckor tills jag flyttar.

Okej, det där sistnämnda är ju bara ångestframkallande och jag har inte ritkigt förstått det där med att jag ska flytta. Det betyder inte att jag ska på en lång resa och sedan komma tillbaka. För jag har inget att komma tillbaka till direkt. Men det kommer väl på planet, jag får säkert en panikattack helt själv och sedan av all seperationsångest så grinar jag väl.. det är det värsta scenariot jag kan komma på.

Annars händer det inte så mycket just nu. Jag bara jobbar och väntar. Ska i och för sig byta glasögon innan jag åker, för jag är skittrött på dem jag har. Men annars är det väl samma dag ut och dag in och jag bara babblar på i min lilla blogg. Snart så kommer jag skaffa en ny blogg, som handlar om livet i Barcelona, eller om det bara blir en ny flik... vi får se om det. Men det ska bli kul att blogga om ett liv i en stad som aldrig sover. Till skillnad från lilla Vargön.

men som sagt, dags att börja dagen!

1) Nu får det ta och sluta regna
2) Mina regnkläder låter
3) Jag ser ingenting för glasögonen
4) Hur tusan ska jag bli torr efter vägen hem
5) Jag behöver ett bad!

Jag gillar inte regn, inte alls, jag tycker om fint väder och sol och dagar då man kan vara utomhus och bara njuta. Regnkläder och blött stipigt hår är trevligt om man är med i en romatisk komedi och väntar på att sitt livs kärlek ska komma ut genom dörren för att kyssas mitt i gatan. Inte när ma ska till jobbet och servera korv till sura människor och jobba med idioter dagarna i ända.

Nej! Nu flyttar vi till ett land där det inte regnar, och när det gör det så är det för att man befinner sig i en romtantisk komedi och ska kyssa sin perfect match. Vi får se hur det blir med romantiken till helgen, det ska ju regna då också

Detta är vad jag vill säga nu, jag behöver säga det för det måste komma ut nånstans. Jag orkar inte bära på det längre och jag ska inte behöva det heller. Om jag inte sorterar tankarna så blir jag galen

Jag vill inte åka till Barcelona och känna att jag har en massa ouppklarade saker kvar här hemma. Saker som jag vet att jag kommer att tänka på och som kommer att påverka negativt min vistelse där nere. Det ska vara en chans för nya erfarenheter, nya mål och nya tankar och det är svårt att börja på en ny nivå om man är kvar på den gamla. Därför känns det så jädrans jobbigt att hela tiden behöva tänka på att man har gjort fel och att man har ångest över hur man kommer bemötas senare. För när folk inte ens ser en i ögonen längre tycker jag att det har gått lite för långt. Då mår inte jag bra alls och ingenting känns bra.

Jag vet att det finns folk som anser att jag är en fegis och att jag flyr och kanske de har rätt, det är en flykt tll viss del, det var mer det från början men har utvecklats till ett äventyr något som jag vill och som jag kan. Men jag kvävdes i den position jag var i, jag visste ingenting alls, ifrågasatte mångt och mycket över allt och visste inte vem jag var eller vart jag skulle Jag behövde ett andrum oh mitt drastiska jag gjorde som det gjorde och jag ville bryta med allt. Kalla mig svag eller svikare eller falsk eller rädd, det får du gärna göra men jag kan bara göra det som kändes rätt för stunden och nu så tvekar jag inte längre.

Jag har gjort ett par felaktiga val efter det också. Att låtsas vara någon jag inte är för den delen, men också att lura mig själv att säga att jag är densamme som innan, för det är jag inte. Man kan konstatera att varje val man gör förändrar den man är. Jag valde fel, jag valde att tro att om man bröt med allt var man också tvungen att förändra allt. Ut med det gamla in med det nya och allt var bra igen. Så är det ju självfallet inte. Det märker jag nu när allt jag känner är att den jag vill vara är den jag var. För nu i vilket fall.

Kanske det är för tidigt att gå tillbaka, det tror jag att det är, nästintill patetiskt om jag får säga det själv och därför känns det också betryggande att jag faktiskt har ett år på mig, där jag är bortkopplad från allt, och kan få en helhetsbild och också känna av, objektivt, vad som är rätt och bestående. Det känns bra att kunna veta att om jag en dag kommer tillbaka så kan jag börja där jag i princip lämnade, fast med några erfareneter rikar men framförallt med en mer klar och säker syn på mina val och ställningstaganden.

Jag ångrar inte det som har hänt under det senaste halvåret, och det känns som att varje enskild händelse har tillfört något som gjort livet lättare att klara av. Jag ångrar ingenting. För om det inte hade vart för det som har hänt så skulle jag aldrig ha kommit dit jag är nu, sen kan man tycka att det är en helt fel plats och då kan man visa mig rätt väg senare. Men jag tror att den väg jag vandrar på nu, det är den vägen som leder mig in på livets väg - mitt livs väg

Jag kan kallas ett vrak, levande lik, sömgångare, vad som helst egentligen. För lite sömn och för mycket aktivitet denna helgen och det har inte ens varit den sortens aktivitet som är rolig och där man godtar att komma hem halv fyra, halv fem på natten utan jag har jobbat natten och det har varit så mycket att göra. Jag hann sitta ner 2 minuter på 12 timmar allt som allt och det är inte okej tycker jag, jag hann också äta tre bullar på dessa timmar också och dricka lite saft. Men resterande tiden så tog jag emot beställningar av fulla men framförallt dryga idioter.

Folk blir rent ut sagt förjävliga när de har druckit, negligerande arroganta och stora beserwissrar. Som en igår halv tre som skule ha mos med kebabsås och ville ha extra mos. Jag tog självklart betalt för extra mos för det var fan en halv portion och hon ställde sig med kvittot i handen och började gnälla. Vi förklarade och sa som det var att det är portionspris och att vi går back om vi inte följer anvisningarna och hon fortsatte att gnälla. Tack och lov var det inte jag som fick skiten utan både anna och tessan ställde sig bakom mig och sa att jag gjorde rätt. Det var skönt. men jag blir så arg och folkilsken och då var det bara två nätter, tessan hade ju jobbat tre och anna fyra så det är väl mer synd om dem egentligen. (jag fick över 80 kronor i dricks och vann lördagstävlingen)
 
En sak har nätterna i kiosken gett mig och det är insikten att alkohol fan inte tillför ett skit. Du kanske känner dig lite roligare men hur omvärlden uppfattar dig är inte något trevligt alls. Jag tänker i alla fall inte vara en sån som slöddrar och ska beställa mos klockan 4 på natten och som kallar expediten hora, bög eller idiot bara för att det är jag som inte har några pengar. Jag dansar hellre nykter och kan säga tack efteråt och kanske ett snälla.
 
Nu är det söndag och jag ska snart börja göra mig iordning för dagens äventyr, vilket jag inte vet vilket det blir än, men förmodligen så blir det något roligt och annorlunda. Eller kankse inte, kanske det bara blir att se en ny film, poppa lite popcorn och vänta på att folk ska börja komma hem. Borde städa också men det har jag ingen energi till, fast det klart, när ska jag hinna det annars? Jag är ledig fredag men då är jag redan upptagen med gårdagens födelsedagsbarn och resterande helgen är i princip uppbokad. Men jag måste städa för att sedan kunna packa in mig i flyttlådorna och stuva in mig i källaren, kunna med rent samvete åka iväg för att kunna komma tillbaka enkelt och smidigt. Jag ska inte ta med mig allt till spanien men det är bra att ha det gjort för jag kommer ju inte bo med familjen efter dessa fyra veckor.

5 dagar innan Jonathan fyller år, 9 dagar innan lillasyster fyller år, 12 dagar innan systerdotter fyller år, 17 dagar innan morfar fyller år, 26 dagar innan jag flyttar

Nu är det fyra veckor kvar av sommaren. Det har gått alldeles för fort och jag börjar bli lite nervös över att hinna med allt som ska hinnas med. Jag får försöka vrida tillbaka tiden lite.

Jag jobbade natt igår och ska göra samma sak idag också. Men jag orkar inte. Igår var otroligt stressigt och jag hann inte sitta ner eller ens gå på toaletten. Men det är pengar och det är det man får fokusera på när det blir tufft.

Nu blir det att baka bullar och sedan ska jag sova lite mer för att vara pigg och fräsch tills ikväll

[x] [x] [x] [x] [x] [x] [ ] [ ] [ ] [ ]