.

jahapp, så har studenterna kommit. Galet mycket som ska göras och mycket spring hit och dit, kaotiskt indeed. Men jag måste fortfarande säga att jag gillart. Det blir bara mycket nu, för jag känner paniken i ryggraden. Nollningen utöver allt som ska ordnas för jobbet blir att utrymmet för återhämtning och att andas lite mindre.

Men va, fan. Tuta och kör. För vem är det som står kvar?
Jo, SVIK står när de andra faller.

Matilda fyllde nio år i april, jag gav henne då ett presentkort som innehöll en heldag med mig där hon fick bestämma exakt vad vi skulle göra. Ja, april och augusti (nästan september) ligger väldigt långt ifrån varandra så räntan på det här presentkortet fick bli till två dagar.

Vad valde födelsedagsbarnet? Jo två fullspäckade dagar på liseberg. Fantastiskt roligt och jag är trött, det märks att man börjar bli äldre och det är lite jobbigare att krya ner i dessa små attraktioner och hoppa upp igen för att ta sig till nästa fortast möjligt. Men oavsett vad, så hade vi roligt. Riktigt roligt.

1 ½ hour to take off, my god i'm nervous, this exam i have to pass, and i'm not that sure i will. But with a little bit of cheap wine and everything seems a little bit easier.


God i miss spain, i miss drinking with crazy hungarians and italian speaking italians.
I miss sleeping on the bitch!

omtenta i global ekonomi imorgon och jag har pluggat nada.
vilket är äckligt nonchalant, men ja, that's the hard truth.

men jag gör ett ryck inatt, kokar en kanna kaffe, tar en powernap och pluggar som fan
jag ska klara tentan, jag ska fan det! och ni kan väl önska mig lycka till.

mingel med utlandsstudenterna, helt okej
lite småkrystat kanske som svensk, men som kårrepresentant har jag allt gått runt, pratat och gjort ett bra jobb, helt nöjd efter fyra öl och lika många timmar av socialiserande.

men fan vad jag ska gå med i ISAK, de måste ju få ligga som fan

äsch, jag orkar inte riktigt bry mig längre. Dagen går som den går, och huvudsaken är att jag tar mig igenom dagen så bra som möjligt.

Om någon frågar mig just nu vad jag håller på med skulle jag svara att det beror på klockslag och vilken kopp kaffe jag är på. Dagarna är oändligt nyanserade och mitt skrivbord har förvandlats till ett kaos, på snudden till ett oorgaiserat kaos, och det är ovanligt för att komma från mig. Visserligen ser det alltid ut som ett bombnedslag, men jag brukar ha koll.

Just nu är jag mitt uppe i fyra, fem projekt.. eller ja, vänta lite:

• skriver powerpoint för inspringen
• ordnar schema för inspringen
• ringer runt till gud och alla människor om medlemsrabatter
• valvakeveckan ska finslipas
• nollningssaker ska pusslas ihop med jobbschemat

Det är en del som ska göras, och med tidsbrist och med bara 24 timmar på dygnet ska jag hinna städa, diska, laga mat och umgås med människor och jag har en omtenta på torsdag och en retorikuppsats som ska kompleteras.

Fast det klart, jag tycker om det här, jag är sånhär, det är här jag utvecklas. i kaoset finner jag lugn och känsla av verklighet, en vittring efter spänning och känna att man lever. Jag behöver bara få andas nån sekund så löser sig resten senare.

whatever will be, will be :)

och när man ska sätta sig och plugga händer väldigt mycket annat.
kolla bara vad jag lyckats fylla min dag med idag:

• städa
• boka tvättid
• laga fantastiskt god mat
• baka rulltårta
• laga ännu mera mat
• se film
• fila på powerpoint presentation
• fila på möten
• drömma sig tillbaka till alicante
• bli irrierad på gamla saker som man uppenbarligen inte har släppt
• med mera med mera

och snart börjar sagan om konungens återkomst, det om något betyder inget pluggande ikväll.

jag behövde det där, och kan inte släppa än hur fantastiska dessa tre veckorna var.
jag behövde det där, för jag hade gått under om jag inte hade släppt allt och lyssnat till mig själv

fantastiskt, och frågan är när man gör liknande galna saker igen.

som ni alla vet så har jag hängt i alicante. och äntligen har jag hittat tid att lägga upp bilder! Men shit, det var verkligen tre korta veckor, fullspäckade med aktiviteter och härliga minnen. Trots att det mesta man gjorde var att sitta på stranden och dricka sangria med människor från världens alla hörn.

igår så fick man släppa det mesta och fookusera på sådant man oftast inte fokuserar på. Det känndes oerhört konstigt, men lättande och så jävla skönt att veta att oavsett vad så är man liksom inte ensam, och det är i andra man själv blir stark.

men det finns ingen tvekan om att sitta ute på balkongen, dela på en flaska vodka och njuta i varandras sällskap är något som underskattas och borde göras oftare

 

Legendary, fuck what a year it will be!

ibland känns det lätt
ibland känns det svårt
och ibland känns det förjävligt

men just nu känns det riktigt bra, jag har på känn att det här kommer bli bra
jävligt bra

Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
på förmiddagen då solen lyste klar,
och ängens alla blommor av många hundra slag,
de stodo bugande i par vid par.
Och vinden drog så saktelig och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden.
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
den första gång jag tog dig uti handen.

Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn,
så bländande som svanen i sin skrud.
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn
liksom ett jubel utav fåglars ljud.
Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera;
Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera.
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn,
så bländande och grann som aldrig mera.

Och därför när jag ser dig, om ock i vinterns dag,
då drivan ligger glittrande och kall,
nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag,
och vågens brus i alla fulla fall.
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter draga
med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga,
att sommarsolen skiner på dina anletsdrag,
som rodna och som stråla och betaga.

det finns inget mer att säga, men jag bjuder in er i en arbetares hårda yrkesliv.
Välkommen och njut mina vänner, njut!

idag har jag avklarat två stycken möten. kårarbetet går framåt i långsam takt, och det är mycket att göra. mer än vad jag egentligen tror och det finns allt en chans att jag klarar detta med flaggan i topp.

Men det är en månad med en magnus som liknar mer en yr höna än något annat.
Men that's life and i like it!

lillasyrran har blitt vuxen.
Stort fett grattis!

 

snart är det dags!!!

Så var man tillbaka i karlstad, tillbaka till verkligheten och det känns helt okej, absolut.

Sista dagarna i alicante var rent utav magiska. Och om jag kunde så skulle jag ju ha stannat längre. Men tre veckor var nog för att dels lära känna andra människor, lära känna sig själv lite bättre och skapa minnen som räcker en lång tid framåt. Jag är nöjd, mer än nöjd om jag ska vara ärlig.

Men nu är det tillbaka till verkligheten som gäller. efter att jag laddat upp dessa 300 foton som finns i kameran.

Me gustaria conocerte un poquito mas.

ja, jag lever!

det blir inte så mycket skrivande här, men jag har inte direkt något mer att berätta. Jag hänger på stranden mestadels av dagarna, och majoriteten av kvällarna. Jag har festat nu konstant i en vecka och har vart på det mesta konstiga partyt hittills, på en söndag till och med.

Jag har vart i valencia och från där finns det massor av bilder. Men jag bjuder på mig själv idag.
4 dagar kvar nu, galet!