2014, dag 317

Adjö är ej för evigt, farväl är inte slutet.

Idag så lämnade han oss, efter en ganska så lång tid av väntan. Det har varit jobbigt. Det har varit svårt att greppa hur min morfar, denna vitala lilla sugubbe tynat bort framför våra ögon. Att senast jag träffade honom så kände han inte igen mig. Att han inte visste vem jag var, vart han var heller för den delen. Älskade lilla morfar, du har varit en stöttepelare i mitt liv, lite av en idol, en riktigt bra morfar. Sen har du vart jävligt jobbig också, men sånt får man väl ta antar jag, när jag vart ett ganska så jobbigt barnbarn tillbaka. 
 
Adjö är ej förevigt, farväl är inte slutet
I mina tankar där finns du, alltid kvar.
Älskade lilla morfar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0