.

Jag köpte strumpbyxor i förrgår. Detta för att ikväll är det maskerad och jag ska vara gustav III. Då behöver man strumbyxor.. vita strumpbyxor. Men nej, det ska inte vara så enkelt att man bara ska köpa dem. Nej.

- Ursäkta, vita strumpbyxor. Vart har ni det?
- De finns där borta vid underkläderna, bakom BH och trosorna
- Okej..
- Vänta jag ska visa dig.
...
- Här har vi de vita strumpbyxor vi har. Ska det vara legins eller tights..
- eh.. dem med hel fot
- Då blir det dem här, vilken storlek har din flickvän?
- Asså.. nu är det såhär då va, att dem är till mig.
- Jaha, ja okej d..
- NEJ MEN JAG SKA JU PÅ MASKERAD, DÄRFÖR BEHÖVER JAG DEM!!

väggen börja närma sig. Det känner jag nu. och hösten gör mig alltid på sämre humör.
Egentligen är det inte så mycket, egentligen så är det ganska lätt men när det är organiseringsstrukturen som saknas, så kvittar det lite hur lite eller mycket det är som inte funkar. Allt blir bara fel.

Jag behöver en ordentlig pepp, även om jag vet att det inte kommer hjälpa. Ah, jag är trött.  Trött på det mesta, trött på vel i synnerhet och känslan av att vara i ett känslomässigt limbo. Den är ganska jobbig den. Men vad fan ska man göra då, man kan inte bara skita i allt heller.

Jag svamlar, det brukar jag göra. Och jag är less på mig själv. Idag så skulle jag ner och äta sushi med några vänner och bara ha det trevligt. Men sushin blev till pizza och jag handlade mat istället. Vad är det för skitstil liksom? Nej jag blir arg på mig själv. Och trött, återigen. För svårt att koppla bort, ta det lungt och andas in och ut. Sluta fundera och Go With The Flow, det är inte jag.

Men, om det kunde så skulle jag må så jävla mycket bättre.

bestämt att jag ska komma igång med träningen igen
den har blivit ganska sporadisk efter spanien, nollning och kårarbete.

Men nu så, nu ska magen bli slimmad och kroppen tränad. Jag ska allt kunna visa mig på stranden 2011 och inte skämmas. Fast det kräver ju såklart en del självkänsloförstärkning också. men träningen i alla fall. Den börjar vi med

inatt så kom jag hem och fann fyra små katter i min säng
så jag fick helt enkelt lägga mig i soffan, vilket verkar bli min sovplats ett tag fram över.

men nu finns det fyra små liv som har potential att bli de sötaste katterna i världen.
och jag ska ge dem så mycket kärlek.

en tradition som legat på hyllan ett tag.
men nu är den tillbaka.

Hawigratinerad kassler stod på menyn till en helt okej film.

men istället för rödvin blev det en öl. Men lyx, det är det alltid

Don't know how to take it, don't know where to go
My resistance running low
And every day the hold is getting tighter and it troubles me so
I'm nobody's fool and yet it's clear to me
I don't have a strategy
It's just like taking candy from a baby and I think I must be

så vad gör vi?
Nu kör vi!

idag, efter igår så borde jag kanske inte vara allt för på topp. MEN det är jag :) Härligt det där.
Fredagen betsår i alla fall av lite jobb och vi har precis hängt på fredagsmys och ikväll blir det after work. Helgen börjar bra, och imorgon kommer mamma och hälsar på.

my head is saying, fool forget her, my heart is saying, don't let go

 

Söndagsfikan hos mig igår, finporslinet kom fram.
Det måste det när man ska inviga en ny och fin tradition med fantastiska vänner

hela veckan har mitt uppvaknade varit nåt jag inte velat göra. Inte på grund av att jag är morgontröttoch har en varm skön säng, utan för att varje morgon har jag så ont, så ont, i mina bihåler. Bihålsinflammation är inget att leka med, inte alls. Och jag kan villigt erkänna att jag tror mediin är humbug. För inte underlättar min 166 kronors nässpray dunkandet på morgonen.

Det är i och för sig inte bara ett dunkande, utan ögat rinner, är svullet oh näsan är tjock och täppt. Det är inte gudagott att leva just nu.. i alla fall inte att vakna upp. Och min fråga är, hur länge ska det behöva vara såhär.. tills jag får svar så knaprar jag piller och festar bort mina bekymmer.  okej, alkohol kanske inte förbättrar saken, men det är ju fest ikväll.

härligt med bihåleinflammation. Mysigt är vad jag kallar det. Fantastiskt att den kommer just nu. men vem kan klandra den egentligen. Det har vart tre hektiska veckor. (Minst sagt) Jag käkar i alla fall alvedon, sniffar nässpray och äter bisolovin och ber till gud att den är borta om en timme, eller åtminstånde imorgon: då är det helg och helg betyder fest!

what a difference a day makes, 24 little hours.
- MY ASS

Har nu spenderat en hel dag i mjukisbxor och svulstat i mig vad som är ätbart i mitt kylskåp. Vaknade klockan 2, sen har jag liksom inte hunnit bli människa. Men jag har sett någon dålig film, och damfinalen där malmö vann. Kul för dem. Damfotboll tycker jag är bra fotboll, de spelar ritkigt bra, snyggt kan man väl kalla det.

Ikväll blir det åtminstånde en stund av socialisering, planera valvaka hos ludde med vin, det ser jag fram emot. Men igår kom jag hem vid tre och ska försöka att inte komma hem lika sent inatt.

Jag undrar om det här är min chans, och om det är mitt liv, min stund.
och hur fan ska jag då ta tillvara på detta.

- Det är nytt, annorlunda och en aning skrämmande.

idag förtidsröstade jag.
det kändes härligt och vuxet.

Nu håller jag tummarna på sveriges framtid och på en grönröd regering!

att dricka champagne på arbetstid är inte ofta det händer. Fira rektor på sin 60 års dag.
I'm hanging with the big boys now.

Ja menar, Säkerhetspolisen har kollat upp mig och imorgon ska jag käka lunch med talmannen. Inte ofta sånt händer. Men det är mycket nu. Jag måste alltid satsa på jobbet först, sen någon annan gång så får jag syssla med svik, valvakeveckor och fina luncher. Fast när det ingår i jobbet så är det ju fint det.

Let live, never let die

Matilda fyllde nio år i april, jag gav henne då ett presentkort som innehöll en heldag med mig där hon fick bestämma exakt vad vi skulle göra. Ja, april och augusti (nästan september) ligger väldigt långt ifrån varandra så räntan på det här presentkortet fick bli till två dagar.

Vad valde födelsedagsbarnet? Jo två fullspäckade dagar på liseberg. Fantastiskt roligt och jag är trött, det märks att man börjar bli äldre och det är lite jobbigare att krya ner i dessa små attraktioner och hoppa upp igen för att ta sig till nästa fortast möjligt. Men oavsett vad, så hade vi roligt. Riktigt roligt.