.

söndagsmelankolin är borttryckt för idag. Man kan inte vara gnällig och bitter när det har kännts som vår i luften. Dessutom slapp jag en hård bakfylla, vilket jag befarade. Det var fest igår. Husfest på trio 10 och även födelsedagsfest i min korridor, vilket var otroligt trevligt och trots opepp från min sida i början lyckades jag ändå hamna i stämmning, på med partystrassen och dansa runt. Men även jag blir trött ibland, och vid två tycker jag det är okej att stänga in sig i rummet och sova resterande timmar. Men hur som helst var resultatet otroligt roligt och något man måste göra om. Nästa festtillfälle kommer bli på torsdag, och lördag.. Hjälp det känns som man festar hela tiden, men vad ska man inte göra för att få bort matteångesten. Dessutom är fest alltid roligt.

Men denna söndag har vart helt perfekt, sådär slapp och långtråkig som en söndag ska vara, men jag har ändå lagat mat (idag blev det soppa) och måste tyvärr erkänna att mitt extas över att äntligen få använda min handmixer blev inte förstärkt när jag testade den på grönsakssoppan. Gott, det var det, men vackert? nej tyvärr. Sen att det är alla hjärtans dag idag, det har jag nog missat någonstans. Det är lite för hypat i min mening. Det är synd att man måste ha en speciell dag för att visa sina nära och kära uppskattning. Men idag har jag tänkt lite extra på syskonbarnen, jag älskar dem och saknar dem så otroligt mycket.

From a distance we are instruments
marching in a common band.
Playing songs of hope, playing songs of peace.
They're the songs of every man.
God is watching us. God is watching us.
God is watching us from a distance.

From a distance you look like my friend,
even though we are at war.
From a distance I just cannot comprehend
what all this fighting is for.

From a distance there is harmony,
and it echoes through the land.
And it's the hope of hopes, it's the love of loves,
it's the heart of every man.